Guiden till talböcker, punktskrift och tillgänglig läsning

TPB.se är en oberoende guide till talböcker, punktskrift och andra sätt att läsa när tryckt text inte fungerar. Här förklarar vi vem som får låna talböcker, hur punktskriftsalfabetet är uppbyggt och vad som hände med Talboks- och punktskriftsbiblioteket, som en gång hade den här adressen. Biblioteket heter sedan 1 januari 2013 Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Talböckerna lånas i dag via Legimus, MTM:s digitala bibliotek.

• 1892Det första punktskriftsbiblioteket startar i Stockholm
• 1955De blindas förening börjar låna ut talböcker
• 1980Talboks- och punktskriftsbiblioteket blir statlig myndighet
• 2013TPB byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier

Vad är en talbok?

En talbok är en inläst och fullständig version av en utgiven bok, där inläsningen följer den tryckta bokens text och struktur. Talboken får bara läsas av den som har en syn- eller läsnedsättning. Skillnaden mot en ljudbok ligger i juridiken. En ljudbok är en kommersiell produkt som vem som helst får köpa eller låna.

Rätten att göra talböcker finns i 17 § upphovsrättslagen. Paragrafen ger en person med syn- eller annan läsnedsättning rätt att framställa exemplar av ett offentliggjort verk i ett format som fungerar för henne eller honom. Lagen räknar upp fyra grupper: personer med blindhet, personer med en synnedsättning som inte går att förbättra till likvärdig syn, personer med perceptions- eller lässvårigheter och personer som på grund av en fysisk funktionsnedsättning inte kan hålla en bok eller fokusera blicken. Paragrafen efter, 17 a §, låter behöriga organ göra samma sak och sprida exemplaren till den som har rätt till dem.

Vem får låna talböcker 2026?

Du får låna talböcker om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa tryckt text. Exemplen i reglerna för Legimus är läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, synnedsättning, rörelsenedsättning som gör det svårt att hålla en bok, intellektuell funktionsnedsättning, autism och adhd, afasi och demens, hörselnedsättning samt tillfälliga nedsättningar efter skada eller sjukdom.

En diagnos räcker inte ensam. Det måste finnas ett samband mellan funktionsnedsättningen och svårigheten att läsa. En nedsättning som glasögon eller medicin rättar till ger ingen rätt till konto. Svenska som andraspråk ger heller ingen rätt till talböcker. Har du på grund av en funktionsnedsättning svårt att läsa även på ditt eget språk får du låna talböcker både på svenska och på andra språk.

Var du ansöker beror på om och var du studerar:

• Högskola eller universitet

  Ansök på lärosätets bibliotek. Du får tillgång till alla böcker i Legimus och hjälp att beställa den obligatoriska kurslitteraturen i det format du behöver.

• Yrkeshögskola eller folkhögskola

  Skolan ordnar kurslitteraturen. För att läsa andra böcker får du Legimus genom folkbiblioteket.

• Grundskola eller gymnasium

  Läromedlen i rätt format ansvarar skolan för. Övriga böcker får du via skolbiblioteket. Saknar skolan bibliotek hjälper folkbiblioteket till.

• Du som inte studerar

  Folkbiblioteket hjälper dig att få Legimus. Där kan du också föreslå böcker som borde finnas som talbok.

Hur fungerar punktskrift?

Punktskrift är ett skriftspråk som läses med fingertopparna. Varje tecken bygger på en cell med sex upphöjda punkter i två kolumner om tre. Punkterna går att kombinera till 63 olika tecken. Till dem kommer blanktecknet, den tomma cellen.

• t

  punkt 2, 3, 4, 5

• p

  punkt 1, 2, 3, 4

• b

  punkt 1, 2

De tio första bokstäverna, a till j, är grunden för hela systemet. Lägger du till punkt 3 får du k till t. Med punkt 3 och 6 blir det u, v, x, y och z. Bokstäverna w, å, ä och ö har egna tecken utanför mönstret. Siffror skrivs med ett siffertecken följt av a till j, där a betyder 1 och j betyder 0. Hela punktskriftsalfabetet med siffror, skiljetecken och en översättare har vi samlat i en egen guide.

Många läser punktskrift på papper. Lika vanligt är en punktskriftsdisplay, som visar texten från datorn eller mobilen tecken för tecken med punkter som skjuts upp och läses av med fingrarna.

Vad hände med Talboks- och punktskriftsbiblioteket?

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, förkortat TPB, var den statliga myndighet som från 1980 samlade alla tal- och punktskriftsböcker i Sverige. Den 1 januari 2013 fick myndigheten namnet Myndigheten för tillgängliga medier, när regeringen ändrade dess instruktion genom SFS 2012:923. Ett av skälen till namnbytet var att uppdraget hade vidgats från talböcker och punktskriftsböcker till fler tillgängliga medier. Myndigheten har i dag sitt säte i Malmö.

1. 1892Det första punktskriftsbiblioteket startar i Stockholm.
2. 1955Utlåningen av talböcker börjar, genom De blindas förening.
3. 1980Myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket bildas och tar över alla tal- och punktskriftsböcker.
4. 1988Taltidningsnämnden bildas som egen myndighet.
5. 2013Talboks- och punktskriftsbiblioteket blir Myndigheten för tillgängliga medier.
6. 2015Arbetet med lättläst, med tidningen 8 Sidor, blir en del av MTM.

Uppgifterna i tidslinjen kommer från MTM:s egen historik och från förordningen med instruktion för myndigheten. I dag läser du talböckerna i Legimus, i webbspelaren, i appen eller efter nedladdning.

Vilka sätt att läsa finns?

Tillgänglig läsning omfattar mer än talböcker. I Legimus finns talböcker, talböcker med text, punktskriftsböcker, böcker på teckenspråk och e-textböcker. MTM ger även ut litteratur och nyheter på lättläst svenska.

• Talböcker

  Fullständiga inläsningar av utgivna böcker. Du lyssnar direkt i Legimus webbspelare utan att installera något, i Legimus-appen för Android och iPhone eller i programmet EasyReader.

• Punktskriftsböcker

  De flesta trycks när du beställer dem och behöver inte lämnas tillbaka. Boken går också att ladda ned som pef-fil och läsa på en punktdisplay.

• E-textböcker

  Böcker som digital text i Legimus, för dig som läser med egna hjälpmedel.

• Lättläst

  Den första boken på lättläst svenska kom 1968 och var en bearbetning av Per Anders Fogelströms Sommaren med Monika. Nyhetstidningen 8 Sidor har funnits sedan 1984.

Visste du att

• 29 rader per sida En A4-sida med punktskrift rymmer högst 29 rader och 28 tecken per rad, enligt Punktskriftsnämndens skrivregler.
• En kvarts millimeter Varje punkt ska vara minst 0,25 mm hög för att gå att känna tydligt.
• Glestryck MTM kan göra punktskriftsböcker med större radavstånd, så kallat glestryck, för läsare som behöver det.
• 4 januari FN har sedan 2019 uppmärksammat 4 januari som internationell punktskriftsdag. Det är Louis Brailles födelsedag.

Vanliga frågor

Vad betyder TPB?

TPB var förkortningen för Talboks- och punktskriftsbiblioteket, den statliga myndighet som lånade ut talböcker och punktskriftsböcker. Sedan den 1 januari 2013 heter myndigheten Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

Var lånar man talböcker i dag?

Talböcker lånas via Legimus, MTM:s digitala bibliotek. Du får konto genom folkbiblioteket, skolbiblioteket eller lärosätets bibliotek, beroende på om och var du studerar.

Vad är skillnaden mellan en talbok och en ljudbok?

Skillnaden är juridisk. En talbok är en fullständig inläsning som enligt upphovsrättslagen bara får läsas av personer med syn- eller läsnedsättning. En ljudbok är en kommersiell produkt som alla får köpa eller låna.

Får jag låna talböcker om jag har svenska som andraspråk?

Nej, svenska som andraspråk ger ingen rätt till talböcker. Har du en funktionsnedsättning som gör det svårt att läsa även på ditt eget språk får du däremot låna talböcker på svenska och andra språk.

Kostar det något att låna punktskriftsböcker?

Nej. Enligt Synskadades Riksförbund kan personer med synnedsättning låna punktskriftsböcker avgiftsfritt från MTM och från biblioteken.

Hur många tecken finns i punktskrift?

En punktskriftscell med sex punkter ger 63 tecken plus blanktecknet. Med åtta punkter, som är vanligt på punktskriftsdisplayer, finns 255 kombinationer utöver blanktecknet.

Har TPB.se något med The Pirate Bay att göra?

Nej. TPB.se är en guide om talböcker och punktskrift och har ingen koppling till fildelningstjänster. Förkortningen TPB kommer från Talboks- och punktskriftsbiblioteket.